Arkeologiska kommentarer Kumlabykyrkan

Förutom det vi vet sedan tidigare har det gjorts några intressanta nya ”fynd” runt Kumlabykyrkan som bör uppmärksammas. Det första gäller diskussionerna runt kyrkans ålder. Vi vet att den är medeltida, men nu har vi ett mer precist svar. 2016 gjordes en så kallad dendrodatering av takkonstruktionerna i kyrkan. Dendrodatering kallas metoden när man analyserar årsringarna i träet och på så vis kan snäva in dateringen. Kumlabykyrkan har mycket välbevarade medeltida takkonstruktioner. Svaret på årsringsanalysen visade att koret och långhuset har uppförts i ett skede och takstolarna restes någon gång mellan 1145 och 1155. Virket till takstolarna är hämtat i Västergötland. Tornet byggdes omkring ett sekel senare och dess tak kom på plats år 1275 eller senast året därpå. Virket till tornet är hämtat i Östergötland.

En annan intressant upptäckt runt Kumlabykyrkan gjordes i samband med att bredband grävdes ned på ön. På parkeringen strax nordväst om kyrkan hittades då något som vi tolkade som ett grophus. Grophus var en speciell konstruktion som användes under vikingatid/medeltid och kan beskrivas som en grop med ett tak över. De användes ofta för hantverk av olika slag, man har till exempel hittat fynd i grophus som visar att de använts för vävning. Men huset vid Kumlabykyrkan innehöll bland annat slagg från smidesverksamhet och därför tror vi att det här grophuset användes som en smedja. Vi kunde datera kol från slaggen och den visade sig vara från sent 1100-tal. Det är en spännande tanke: kanske var detta en smedja där man tillverkade byggnadsdetaljer till kyrkan?

I övrigt är även området runt själva kyrkan väldigt intressant, precis som vid Brahekyrkan. Här har dock inte gjorts så många undersökningar som gett och inblick i platsens historia. Men precis intill kyrkan, mellan den och vägen finns förhistoriska gravar. Kyrkan är alltså mer eller mindre byggd på ett förhistoriskt gravfält, detta är relativt vanligt. Vi har också vid en arkeologisk undersökning strax norr om Komministergården (som ligger tvärs över vägen från kyrkan sett) funnit mycket spännande lämningar. Bland annat finns där tjocka kulturlager (dvs ett jordlager som bestod av fet matjord med inslag av små kolbitar, djurben även med slaktspår, tegelkross, handsmidd spik och keramik), ett lagt golv av stenhällar och flera förhistoriska härdar. De historiska kartorna över platsen pekar också på att det här är den gamla bytomten till Kumlaby, den som går så långt tillbaka som till tiden då kyrkan byggdes.

Visingsö 2019
Anna Ödeén
Arkeolog vid Jönköpings läns museum